Australien - Landet Down Under
Vårlov 2009
21, 22 och 23 mars –
Efter nära 11 timmar på ett amerikanskt C-17 lastplan, anlände vi till Ausralien den 23 mars. Australien ligger tre timmar bakom Hawaii i tid, men en hel dag fore.
Vi tog en taxi till tågcentralen och vår väldigt vänlige taxichaufför, som för övrigt satt på passagerarsidan, berättade gladeligen all tom Australien för oss. Det var bara ett litet problem, han pratade med sån bred australiensisk dialekt att vi bara förstod ett ord här och där. Men vi förstod i alla fall att det fanns massor att se här i landet Down under.
Tåget tog oss till centrala Sydney, nästan précis bredvid vårt hotel som verkade ligga i mitten av China Town. Ett väldigt fint tvåvånings hotell rum med gångavstånd till allt som fanns att se.
Efter att ha packat upp och fräshat till oss gick vi ut på en liten promenade runt stan. Massor av folk mötte oss, en del alldagligt strosande, en del som hade bråttom att komma dit dom skulle och en del som solade i en av de många parkerna.
Vi hamnade i den Kungliga tropiska trädgården, där vi såg massor av stora fladdemöss som flög omkring eller hängde och tvättade sig. I andra änden av trädgården låg havet och runt hörnet Operahuset, där vi mumsade i oss lite mat och drack ett glas vin, samtidigt som vi njöt av vyn.
Vi tog en taxi tillbaka till hotellet efter en väldigt lång, men härlig förstadag i Sydney.
24 mars –
Vi bestämde oss för att hoppa på en turistbuss och for runt stan på taket av en nerkabbad buss. Sydneys arkitektur var väldigt fin med stora kontraster mellan nytt och gammalt, stort och litet. Många väldigt fina katolska kyrkor inklämda mellan skyskrapor. Parkerna fyllda med affärsmän på lunch och tonåringar som spelade Cricket. Fast stan är fylld med vardaglig stress, så fanns ändå något avslappnande och hemkärt över staden, som trots sin storhet verkade vara en säker plats att leva i.
Efter en liten lunch på Hungry Jacks, begav vi oss ner under jorden för att shoppa på ett av deras shoppingcentrum.
Bussen to doss vidare ut till Bondi Beach, där hawaiianske “Duke Kahanumoku” introducerade surfing till australiensarna på 50-talet någon gång.
Middag åt vi högt uppe i Sydney Tower. Där bjöds det på buffé med bl a kängurusvans. Och hur smakar då kängurusvans undrar du? Tjaaa, det smakar lite vilt och är aningen hårdtuggad, men smaken var vare sig god eller äcklig enades vi om.
25 mars –
Idag åkte vi till Blue Mountains and Featherdale Park, där vi fick mara kängurun och klappa koalor. Ordet koala betyder ”inget vatten” och ordet känguru betyder “jag vet inte” Sägnen sager att den vite mannen hade frågat en aborigine vad det stora djuret på två ben hette och aboriginemannen hade svarat honom – känguru – Jag vet inte!
Till lunch år vi kängurustuvning och krokodil.
Efter lunch bagav vi oss vidare mot de blå bergen, där vi dåg ”De tre systrarna” Sägnen säger att det var tre vackra systrar, som förälskat sig i en aboriginesisk man. Dett var förbjudet och ett slag uppstod. Medicinmannen beslöt sig för att skydda systrarna genom att förstena dom under slagets gang – tyvärr dog Medicinmannen och ingen kunde undgöra försteningen, så det star där än idag.
På vägen tillbaka till Sydney passerade vi Olympiska Stadion, där de Olympiska Spelen hölls år 2000.
26 mars –
Vi tog flyget bort från Sydneys storstadsliv till en mer turisavslappad stad, Brisbane [Brisbin]. Här bodde vi på ett sk Backpackers Hostel tillsammans med tonåringar från när och fjärran.
Vi slängde in väskorna på hotellrummet och tog den erbjudna skjutsen ner till stan. Där åt vi middag och tittade på folket som avslappat promenerade förbi oss. Det måste ha varit i slutet av skoldagen, för massor av elever klädda i skoluniform kon förbi, muntert tjattrande. Uniformerna var typiska, shorts, skhjorta och slips för pojkarna och blus och kjol eller klänning för flickorna. En del uniformer inkluderade även hatt.
På kvällen gjorde barnen det som ville och vi tog en kall öl nere vid poolen. Konstigt nog vet dom inte vad Fosters är här nere, och vi som gör så mycket reklam för denna australiensiska öl hemma i USA....
27 mars –
Crikey! Idag åkte vi till Krokodiljägaren, Steve Irwin’s Australian Zoo in Beerwah. Även fast Steve inte längre finns i livet, så riktigt jäste djurparken av hans passion för vilda djur. Temat för parken är ”rädda världens vilda djur”. Lilla Bindi var I Sydafrika och filmade Sätt Willy Fri 4, så tyvärr hade vi inte nöjet att se henne uppträda.
29 mars –
Ytterligare ett flyg tog oss norrut till Cairns [Cans], där vi spenderade en he dag med att snorkla, ja Dan dök förstås, i The Great Barrier Reef, ett av UNESCOs Världsarv. Det är ett av världens största med ca 3000 rev, 900 öar och ca 2000km långt. Det var här Steve Irwin blev stungen av en sting rocka och dog så tragiskt år 2006.
Vi såg underbart fina koraller och massor med små och stora fiskar, inklusive Nemo.
30 mars –
Denna dagen spenderade vi i Australiens regnskog, Daitree Rainforest, också ett av UNESCO’s Världsarv och världens äldsta. Här möter regnskogen revet. Vackert grönt, mystiska växter, färgglada blommor och fåglar.
Vi tog dessutom en lite tur på floden och kikade på ormar som händre från träden, fåglar och krokodiler förstås.
Här i Queensland, Australien finns bade ett berg och en strand uppkallade efter oss - Thornton’s Peak & Thornton’s Beach.
31 mars –
Tre timmar på flyg och vi var tillbaka i Sydney. Nu var det nästan slut på semestern och Chris hade fortfarande inte sett sitt favoritdjur, näbbdjur. Vi tog en promenad ner till Sydney Aquarium och där äntligen lyckades vi få en glimt av detta mystiska djur som ser ut som en blandning mellan flera arter.
April, april din dumma sill -
Semestern lider mot sitt slut. Vi hoppade på tåget tillbaka till Richmond, staden dit de första europeiska invandrarna kom på 1700-talet. Tog en promenad runt stan, och sedan var det dags atyt packa och bege oss iväg till flygplatsen. Detta året lyckades vi få till två 1 april, då vi nu reste tillbaka i tiden och landade en dag innan vi åkte.
I alla fall enades vi alla om att detta definitivt var en resa att lägga på minnet.